{"id":282,"date":"2014-11-02T12:23:18","date_gmt":"2014-11-02T11:23:18","guid":{"rendered":"http:\/\/joakimarhammar.se\/?p=282"},"modified":"2014-11-02T12:23:18","modified_gmt":"2014-11-02T11:23:18","slug":"tre-satt-att-gruppera-innehall-for-content-marketing-ny-magisteruppsats","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/arhammar.se\/joakim\/index.php\/2014\/11\/02\/tre-satt-att-gruppera-innehall-for-content-marketing-ny-magisteruppsats\/","title":{"rendered":"Tre s\u00e4tt att gruppera inneh\u00e5ll f\u00f6r content marketing (ny magisteruppsats)"},"content":{"rendered":"

\u00c4nnu en magisteruppsats om content marketing<\/a> har publicerats, den h\u00e4r g\u00e5ngen fr\u00e5n Lunds Universitet. Uppsatsen handlar inte om svensk content marketing som den jag tidigare bloggat om<\/a>, utan fokuserar ist\u00e4llet p\u00e5 allm\u00e4n strategi och processer. Man f\u00e5r \u00e4ven f\u00f6lja det bulgariska it-bolaget Telerik som g\u00e5tt fr\u00e5n startup till globalt bolag med hj\u00e4lp av digital kommunikation och, p\u00e5 senare \u00e5r, content marketing.<\/strong><\/p>\n

Som alla uppsatser \u00e4r det fullsmockat med referenser till diverse b\u00f6cker och modeller och stundom r\u00e4tt tungl\u00e4st. Jag har valt att fokusera p\u00e5 det som jag tyckte var mest intressant, n\u00e4mligen uppdelningen av olika typer av inneh\u00e5ll f\u00f6r content marketing.<\/p>\n

Inneh\u00e5ll uppdelat i tre omr\u00e5den<\/h2>\n

I uppsatsen avhandlas en hel del forskning och tillsammans med insikter fr\u00e5n Telerik och f\u00f6rfattarnas egna slutsatser ges f\u00f6rslag p\u00e5 tre olika typer av inneh\u00e5ll som kan anv\u00e4ndas i content marketing.<\/p>\n

1. Inneh\u00e5ll som probleml\u00f6sare<\/strong>
\nProduktchefen p\u00e5 Telerik menar att det som g\u00f6r ett f\u00f6retag framg\u00e5ngsrikt \u00e4r deras m\u00f6jlighet att l\u00f6sa ett unikt problem. D\u00e4rf\u00f6r ska ett stort fokus f\u00f6r content marketing vara att skapa inneh\u00e5ll som ger svar p\u00e5 fr\u00e5gor genom att ber\u00e4tta hur f\u00f6retaget, kunderna, partner och\/eller analys och research l\u00f6ser problemen.<\/p>\n

Telerik n\u00e4mner \u00e4ven termen \u201cno-nonsense helpful resources\u201d, vilket inneb\u00e4r att exempelvis storytelling inte \u00e4r ett relevant verktyg h\u00e4r. Ist\u00e4llet f\u00f6resl\u00e5r man inneh\u00e5ll av typen checklistor, 10 tips, \u201chow-to\u201d osv.<\/p>\n

2. Inneh\u00e5ll som undervisar och utbildar<\/strong>
\nH\u00e4r kom en riktigt intressant insikt fr\u00e5n Telerik igen. Vi betalar dyra pengar f\u00f6r att g\u00e5 p\u00e5 universitet och bli utbildade, men i arbetslivet tenderar man att utbilda sig sj\u00e4lv genom snabbkurser, evenemang, whitepapers, branschtidningar och webbartiklar. I en allt h\u00f6gre grad arrangeras och publiceras detta av f\u00f6retag, vilket \u00e4r content marketing.<\/p>\n

Om jag resonerar vidare kring det s\u00e5 \u00e4r en naturlig slutsats att vi som arbetar har ett behov och en vilja av att l\u00e4ra oss nytt och de av oss som g\u00e5tt p\u00e5 universitet (jag dessutom i kostsamma USA) har kanske en \u00e4nnu st\u00f6rre f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r hur v\u00e4rdefullt, och oftast kostsamt, utbildande inneh\u00e5ll kan vara.<\/p>\n

F\u00f6retag m\u00e5ste allts\u00e5 b\u00f6rja t\u00e4nka p\u00e5 sitt utbildande inneh\u00e5ll som v\u00e4rdefullt f\u00f6r anv\u00e4ndaren.<\/p><\/blockquote>\n

Om man utg\u00e5r fr\u00e5n att inneh\u00e5llet \u00e4r v\u00e4rdefullt s\u00e5 kan man b\u00f6rja fundera p\u00e5 vad anv\u00e4ndaren kan betala tillbaka med, exempelvis genom att kr\u00e4va mejladresser f\u00f6r att l\u00e4sa Slidesharepresentationer eller whitepapers, uppmana till delning av artiklar eller att aktivt rekrytera nyhetsbrevsprenumeranter med t ex pop-up-f\u00f6nster. Back to basics!<\/p>\n

Kolla g\u00e4rna in en av mina favoriter Schneider Electric som startat ett helt universitet <\/a>som en del av sin content marketing-satsning.<\/p>\n

3. Inneh\u00e5ll som storytelling<\/strong>
\nDen h\u00e4r delen f\u00f6rklarades inte speciellt bra i uppsatsen och det \u00e4r oklart hur Telerik arbetar med storytelling. I de mer akademiska delarna av uppsatsen framg\u00e5r det att storytelling fungerar b\u00e4st som varum\u00e4rkesbyggande.<\/p>\n

\"Uppsatsens<\/a>
Uppsatsens f\u00f6rslag p\u00e5 process f\u00f6r att skapa och distribuera inneh\u00e5ll<\/figcaption><\/figure>\n

Bonusmaterial: Online branding tools<\/strong><\/p>\n

Den h\u00e4r tabellen var f\u00f6r intressant f\u00f6r att inte skriva om, s\u00e5 det f\u00e5r bli bonusmaterial. F\u00f6rfattarna till uppsatsen har g\u00e5tt igenom tidigare forskning inom varum\u00e4rkesbyggande kommunikation och beskrivit olika s\u00e4tt att bygga varum\u00e4rket online och vilket syfte olika verktyg och kanaler har. Allt detta \u00e4r s\u00e5nt som en webb\u00e4gare ska ha koll p\u00e5 redan men med en s\u00e5n h\u00e4r tydlig uppdelning blir det l\u00e4tt att visa f\u00f6r andra i organisationen vad man \u00e5stadkommer online.<\/p>\n

\"Untitled-3\"<\/a><\/p>\n

Tre till uppsatser p\u00e5 temat content marketing (inte l\u00e4st n\u00e5gon av dem, men de verkar intressanta)<\/h2>\n